Svensk ordbok 2009, webbversion
[luŋ`na]
verb lugnade lugnat
lugn·ar1ibl. med partikelnner, utan större betydelseskillnad
dämpa sin rörelse
Nollsjön lugnade (ner) sig så småningomlugna (ner) sigsedan ca 18502ibl. med partikelnner, utan större betydelseskillnad
återfå kontrollen över sina känslor
psykol.lugna (ner) dig, det är ingen fara!hon grät en stund men lugnade sig så småningom○äv. försvagattålmodigt vänta
vi får lugna oss några dagarlugna (ner) sigsedan 1835